Sverige har sedan 1990-talet haft särskilda skatteregler på utdelning och kapitalvinst för personer som är aktiva i egenägda "fåmansbolag". Kärt barn har många namn - regelverket är känt som 3:12-reglerna, reglerna om kvalificerade andelar, eller fåmansföretagsreglerna. Normalt sett lämnas blankett K10 in tillsammans med den årliga deklarationen. Men vad gäller egentligen för en utomlands bosatt svensk? Ska blankett K10 tas fram och lämnas in? Får man beräkna något gränsbelopp? Och är reglerna ens tillämpliga?
När är 3:12-regelverket tillämpligt?
Regelverket tillämpas på så kallade fåmansföretag, vilket utgörs av företag med färre än fyra ägare, som sammanlagt kontrollerar mer än 50 % av rösterna. Vissa konsultbolag träffas också av regelverket, enligt den "utvidgade fåmansföretagsdefinitionen", vilken innebär att aktiva delägare anses vara en delägare.
För att reglerna ska vara tillämpliga, krävs också att delägarens aktier anses vara "kvalificerade andelar". Det som avgör om aktierna är kvalificerade, är huruvida delägaren under året, eller de fem senaste åren, har varit "verksam i betydande omfattning". Något förenklat, blir en delägare verksam i betydande omfattning, om delägaren är aktiv i verksamheten och har betydelse för vinstgenereringen. Bedömningen är komplicerad och beror till stor del på principer som Högsta Förvaltningsdomstolen fastslagit i sin rättspraxis. Om företaget har utomstående (passiva) delägare, finns ibland möjlighet att nyttja den så kallade "utomståenderegeln", vilket medför att 3:12-reglerna inte tillämpas.
Generellt sett, är 3:12-reglerna tillämpliga för de flesta svenskar som är delägare i sitt företag de arbetar aktivt i.
Vad är effekten av 3:12-reglerna?
Om en delägares aktier är kvalificerade, ska utdelning och kapitalvinst beskattas i inkomstslaget tjänst - alltså beskattas så som löneinkomst, med upp till 55 % kapitalskatt. Ett viktigt undantag finns dock. Man har rätt att beräkna ett årligt "gränsbelopp", som medför att delägaren kan ta utdelning/kapitalvinst upp till gränsbeloppet, till endast 20 % kapitalskatt. Utdelning eller kapitalvinst som överstiger gränsbeloppet, beskattas med upp till 55 % progressiv skatt.
Gränsbeloppet kan beräknas enligt den s.k. förenklingsregeln/schablonregeln, eller enligt löneregeln, som kan vara mycket förmånlig om bolaget har stora lönekostnader.
Hur fungerar blankett K10?
Blankett K10 är högst komplicerad att fylla i, varför många tar professionell hjälp med detta inför deklarationen. I blanketten räknas det årliga gränsbeloppet, och ev. sparat utdelningsutrymme (gränsbelopp som inte använts) för året. Om utdelning tagits eller aktier sålts, ska även dessa transaktioner framgå av K10-blanketten.
Blankett K10 för utlandssvenskar?
De flesta utlandssvenskar förutsätter att de inte längre ska behöva beskattas enligt 3:12-reglerna, och därmed inte behöva lämna blankett K10 till Skatteverket och istället beskattas enligt bosättningslandet skatteregler. Skillnaden i beskattning kan vara enorm, eftersom många länder beskattar utdelning från egenägda bolag betydligt lägre än vad som är fallet i Sverige. Men riktigt så enkelt är det inte. Huruvida de svenska 3:12-reglerna är tillämpliga är beroende av dels de svenska interna skattereglerna, men även av skatteavtal.
En utlandssvensk kan vara fortsatt obegränsat skattskyldig efter flytt utomlands, om personen har "väsentlig anknytning" eller "stadigvarande vistelse" i Sverige. Detta innebär att Sverige vill beskatta personen som om denne vore bosatt i Sverige - vilket leder till att 3:12-reglerna ska tillämpas och K10 ska inlämnas. Skatteavtal kan dock påverka detta.
Om en utlandssvensk istället är begränsat skattskyldig, ska 3:12-regelverket generellt sett inte tillämpas på utdelning. Samtidigt är det de facto så att de flesta utlandssvenskar som innehar kvalificerade aktier, kommer ha väsentlig anknytning på grund av de äger aktier i ett svenskt bolag. Detta kan samtidigt motverkas, genom att rörelsen överförs skattefritt till ett utländskt holdingbolag.
Hur påverkar skatteavtal K10 (kvalificerade andelar)?
Sverige har ingått en stor mängd skatteavtal med många länder i världen. Skatteavtal kan begränsa Sveriges rätt att beskatta en individ eller företag. Det är alltså så att skatteavtal kan förhindra Sverige att beskatta utdelning/kapitalvinst enligt 3:12-reglerna, även om personen kvarstår som obegränsat skattskyldig efter utlandsflytten.
En första förutsättning för att dra nytta av skatteavtal, är att Sverige faktiskt har ingått ett gällande skatteavtal med landet utlandssvensken är bosatt i. Det är allmänt känt att Sverige inte längre har något skatteavtal med Portugal och Grekland, efter att dessa sades upp och slutade verka år 2022.
Efter att det konstaterats att Sverige har ett skatteavtal med det nya bosättningslandet, måste en bedömning göras av i vilket land utlandssvensken har sitt hemvist enligt skatteavtalet. Detta är en separat bedömning i förhållande till väsentlig anknytning och stadigvarande vistelse. Bedömningen är komplicerad till sin natur, till följd av spretig rättspraxis och få vägledande avgöranden från Högsta Förvaltningsdomstolen. Vi på nomadtax tar ofta fram förhållningsregler för våra klienter som flyttar från Sverige, med syfte att kunna påverka omständigheterna som bestämmer i vilket land klienten får hemvist i enligt tillämpligt skatteavtal. Vi tar alltså fram en skattemässig plan som syftar till att kunna nyttja fördelaktiga bestämmelser i skatteavtal eller annan lagstiftning.
Om bedömningen är att utlandssvensken har hemvist i det nya bosättningslandet enligt skatteavtalet, är Sverige ofta begränsad att beskatta utdelning från fåmansbolaget. Varje skatteavtal är unikt utformat, men oftast får Sverige bara beskatta utdelning med högst 15 % skatt. Detta gäller trots att personen är obegränsat skattskyldig, eftersom skatteavtal äger företräde framför svensk intern lagstiftning. Förutom påverkan på utdelning, kan skatteavtal också påverka Sveriges rätt att beskatta en försäljning av kvalificerade aktier i ett fåmansbolag. Enligt vissa avtal får Sverige inte alls beskatta kapitalvinst på fåmansbolag, medan den svenska tioårsregeln får fullt genomslag enligt andra avtal. En bedömning måste alltid göras i det enskilda fallet. En kapitalvinst kan i vissa fall, genom mer avancerad skatteoptimering, tas ut med lägre eller ingen skatt trots att skatteavtalet inte begränsar tioårsregeln.
Hur drar utlandssvenskar nytta av skatteavtal i förhållande till blankett K10?
En utlandssvensk som önskar dra nytta av skatteavtals begränsande verkan på 3:12-regelverket, måste yrka på detta i sin årliga svenska inkomstdeklaration. Som huvudregel måste K10-blankett lämnas oavsett, trots skatteavtalets effekt. Yrkande om dels tillämplighet, hemvist, och effekt på K10, tas fram i en argumenterande textbilaga till deklarationen. Yrkandena måste styrkas med särskilda intyg, och liknande bevisning, för att Skatteverket ska godta yrkandena. Kontakta oss om du önskar assistans med detta.
Sammanfattande slutsatser
Om en svensk kvarstår som obegränsat skattskyldig efter utlandsflytt, ska blankett K10 lämnas in med den årliga svenska deklarationen.
Skatteavtal kan begränsa Sveriges rätt att beskatta utdelning och kapitalvinst på kvalificerade andelar i fåmansföretag (K10-beskattningen).
Comentários