I januari 2025 kom två domar från Kammarrätten i Göteborg, som avser beskattning av bostadsförmån av hus i Marbella, Spanien. I denna artikel ska regelverket belysas, vartefter domen och dess potentiella påverkan ska diskuteras.
Vad är en bostadsförmån?
En förmån uppstår då en person till följd av dennes anställning istället för en cash-ersättning får åtnjuta något som arbetsgivaren betalat. Det kan exempelvis röra sig om en måltid som betalas av arbetsgivaren, eller ett busskort.
Om en arbetsgivare bekostar den anställdes tillgång till en bostad, uppstår i regel en beskattningsbar bostadsförmån, även om det finns vissa undantag till beskattningen – till exempel under tjänsteresor.
Hur beskattas en bostadsförmån?
Enligt svensk rättspraxis från Högsta Förvaltningsdomstolen gäller sedan relativt länge att det är tillräckligt att en person har dispositionsrätt till en bostad, för att detta ska trigga beskattning. Det krävs alltså inte att något faktiskt nyttjande har skett av en bostadsförmån – för att beskattning ska ske.
Enligt bestämmelser i inkomstskattelagen ska en bostadsförmån beskattas utifrån dess marknadsvärde. I Sverige råder principen om fri bevisföring, så det står både Skatteverket och individer fria att inkomma med argumentation och stödjande bevisning för en bostadsförmåns marknadsvärde, vilket i regel utgörs av vad det kostar att hyra bostaden i fråga. I praktiken ser det dock ofta ut som så att Skatteverkets schablon (tabeller) används för att beräkna värdet av bostadsförmåner. Skatteverket tar fram dessa tabeller på årlig basis, utifrån prisuppgifter från ”allmännyttan”. Dessa gäller dock som huvudregel endast i Sverige.
Om en bostadsförmån avseende en bostad belägen utomlands erhålles, så tillämpas i regel inte Skatteverkets schabloner. Istället är det inte ovanligt, åtminstone vad gäller semesterbostäder, att Skatteverket hävdar att veckopriser vid uthyrning till turister ska användas, efter att en viss rabatt (ofta 30 %) tillämpats.
Vi på nomadtax anser att användandet av veckopriser som tillämpas vid uthyrning till turister, inte kan användas för att beräkna förmån av bostad, som skett under längre tid än några veckor. Det är för oss uppenbart att det är en helt annan prisbild och marknad som gäller då en person under en varaktig period, om låt oss säga ett eller flera år, hyr en bostad – jämfört med då en turist-familj hyr motsvarande bostad i en vecka i Juli.
Kan jag köpa en bostad i Spanien via mitt bolag?
I Sverige finns det inga formella hinder mot att äga en bostad belägen i Spanien via ett svenskt aktiebolag. Ägande kan också ske via utländskt holdingbolag.
Problem uppstår dock om man anses ha en dispositionsrätt till bostaden, som ska beskattas som förmån. Det är dock möjligt att en ny dom från HFD, kan ha ändrat rättsläget på ett betydande sätt. Se vår artikel om denna dom här.
En dispositionsrätt anses i regel upphöra då en bostad är uthyrd till extern part, eller om det finns reella hinder mot användning, så som exempelvis att en omfattande renovering pågår. Det finns även möjlighet att skatteavtal kan utesläcka Sveriges rätt att beskatta en bostadsförmån.
Hur såg rättsfallet ut?
I rättsfallet hade en göteborgare köpt en semesterbostad i Marbella, Spanien, genom ett estniskt bolag som ägdes av göteborgaren och hans fru. Skatteverket menade på att göteborgaren och hans fru under flera år hade haft dispositionsrätt till bostaden i Marbella, och att de därför skulle förmånsbeskattas.
Göteborgaren menade på att renoveringar hade begränsat möjligheten att nyttja bostaden – men domstolen köpte inte detta – och menade att göteborgaren inte visat att hans dispositionsrätt var så inskränkt p.g.a. renoveringen att han skulle undgå beskattning.
En viktig del av rättsfallet rör värderingen av bostadsförmånen. Skatteverket hade inkommit med en utredning av vad det på veckobasis kostade att hyra likvärdiga semesterbostäder (takvåningar) i Marbella, varvid myndigheten tillämpade veckopriset gånger 52 veckor. Därefter drogs 30 % av från totalpriset, som rabatt för ”långtidshyra”. Domstolen godkände Skatteverkets resonemang vad gäller värderingen – och hänvisade till ett avgörande från HFD där man också tillämpat en rabatt på 30 %. Det förefaller som att den skattskyldige inte inkommit med någon egen bevisning kring värdering av bostadsförmånen. Det är således möjligt att ett mer skickligt ombud hade kunnat leda till en betydande skattebesparing för ”göteborgaren”. Domen visar med tydlighet att det är viktigt att en skattemässig strategi formuleras för att motverka risken för förmånsbeskattning. En sådan strategi bör dels bestå i en bedömning av huruvida en förmån föreligger, samt de actions som kan vidtas för att förhindra detta - samt i förkommande fall - en värdering av förmånens inkomstskattemässiga (marknads) värde.
Om du vet med dig att du inte deklarerat någon bostadsförmån, trots att du disponerat en bostad, kan man inkomma med en "frivillig rättelse" till Skatteverket - och på så sätt slippa skattetillägg. En frivillig rättelse är möjlig att göra för beskattningen under de senaste sex åren.
Överväger du att förvärva en bostad belägen utomlands, eller äger du redan en bostad, via bolag? Hör av dig till oss för att få assistans med relevanta skatterättsliga frågor.
Comments