Skatteverket har under en längre tid drivit en förhållandevis aggressiv linje, mot personer som ägt bostäder, båtar och andra tillgångar genom bolag. Den aggressiva linjen har bestått i två delar; dels att personen beskattats på grund av att denne haft möjlighet att använda bostaden, dels att förmånen ofta värderats utifrån veckopriser som tillämpats vid uthyrning av turister. En ny dom från Högsta Förvaltningsdomstolen har nu förändrat rättsläget, vilket i vissa fall till och med kan leda till återbetalning av felaktigt debiterad skatt. Läs mer i denna artikel.
Kan man äga en bostad genom ett bolag?
Det finns inga rättsliga begränsningar, i vad ett bolag kan äga. Därför är fullt möjligt för ett bolag att äga en fastighet eller en bostadsrätt. Just bostadsrätter är dock inte lika vanligt att äga genom bolag, eftersom många bostadsrättsföreningar enligt sina egna stadgar inte accepterar bolag som ägare.
Att äga en bostad genom bolag, kan vara ett sätt att investera pengar i bolagssfären, utan att behöva ta ut dessa till den höga 3:12-beskattningen. Ägande genom bolag har dock varit behäftat med skatterisker.
Vad är en bostadsförmån?
En bostadsförmån anses föreligga då en individ, inom ramen för anställning nyttjar en bostad som bekostas av arbetsgivaren. Enligt tidigare rättspraxis från Högsta Förvaltningsdomstolen, är det tillräckligt att arbetstagaren har en dispositionsrätt, det vill säga en möjlighet att nyttja bostaden, för att en bostadsförmån ska föreligga. Det krävs således inte att personen faktiskt har använt bostaden i fråga.
Att det är dispositionsrätten som utlöser beskattning, har varit föremål för omfattande kritik. I vissa fall har det medfört förmånsbeskattning för perioder då en semesterbostad inte kunnat hyras ut till externa hyresgäster, så som under lågsäsong. Även om ägaren till det bolag som ägt bostaden inte nyttjat denna, och kanske till och med inte ens har befunnit sig i samma land som bostaden, så har Skatteverket försökt påföra bostadsförmån. Som ovan nämnts har i många fall Skatteverkets värdering av bostadsförmån utgått från veckopriser för turister att hyra semesterbostäder, vilket har renderat oerhört höga förmånsvärden.
Vad innebär Högsta Förvaltningsdomstolens dom?
Enligt svensk skatterätt, ska en person beskattas för marknadsvärdet hos förmåner som denne uppbär i inkomstslag tjänst. Detta kallas för förmånsbeskattning. Vid sidan av denna beskattningsgrund, kan en ägare till ett bolag uttagsbeskattas utifrån marknadsvärdet på tjänster eller tillgångar som ägaren tar ut från bolaget.
Skatteverket har sällan gjort någon åtskillnad mellan dessa två grunder, i de processer myndigheten drivit. Högsta Förvaltningsdomstolen har emellertid i en ny dom gjort betydelsefulla uttalanden om skillnaderna mellan dessa beskattningsgrunder. I domen, HFD 2024 ref. 20, framför domstolen att det vid uttagsbeskattning, alltså beskattning som inte avser inkomstslaget tjänst, krävs att näringsverksamhetens tillgång faktiskt har nyttjats av personen.
Högsta Förvaltningsdomstolen har alltså förtydligat rättsläget på så sätt att dispositionsrätt inte är tillräckligt för att medföra uttagsbeskattning. Som konsekvens av domen, är det nu allt viktigare att bedöma om en delägares innehav ska hänföras till inkomstslag tjänst eller inte.
Kan jag få tillbaka skatt med anledning av domen?
Till följd av den nya domen, bör det finnas en relativt stor mängd personer som nu kan begära omprövning av beskattningsbeslut i vilka personerna påförts beskattning till följd av att de haft dispositionsrätt till bostäder, båtar eller andra tillgångar. En framgångsrik omprövning kan därför leda till återbetalning av skatt från Skatteverket.
Tveka inte att höra av dig till oss om du önskar assistans med en sådan omprövning.
Kommentare