Det är inte alls ovanligt att ett svenskt aktiebolag har utländska personer i sin styrelse. Tvärt om, är det snarare standard att internationella företag har utomlands bosatta personer i sin styrelse. Det är därför viktig, både för bolaget och styrelseledamoten, att känna till de regler som styr beskattning av styrelsearvode, eftersom dessa på flera punkter skiljer sig mot skattereglerna för tjänsteinkomst.
Utomlands bosatta styrelseledamöter i svenskt aktiebolag – vad gäller egentligen?
Enligt aktiebolagslagen ska ett svenskt aktiebolag ha en styrelse som består av minst en ledamot. Det finns inga rättsliga hinder mot att ha utomlands bosatta personer som styrelseledamöter i ett svenskt aktiebolag, men det krävs att minst hälften av styrelseledamöterna är bosatta inom EES-området. I vissa fall kan det ansökas om dispens från detta krav.
Kan styrelsearvode faktureras av en utomlands bosatta styrelseledamöter?
En viktig faktor som styr den svenska beskattningen av styrelsearvoden, är att Högsta Förvaltningsdomstolens praxis medfört att styrelsearvoden som regel inte kan faktureras av ledamoten, från exempelvis dennes egna aktiebolag.
Det arvode en styrelseledamot får, ska alltså beskattas så som inkomst av tjänst – det vill säga så som löneinkomst. I många andra länder finns inte denna begränsning – utan det är relativt vanligt att styrelseledamöterna fakturerar sitt styrelsearvode genom ett egenägt bolag.
Detta är alltså inte möjligt för styrelseledamöter i svenska bolag, oavsett om ledamoten är bosatt i Sverige eller utomlands.
Hur beskattas utländska styrelseledamöter?
En person som är bosatt utomlands, är oftast så kallat ”begränsat skattskyldig” i Sverige, vilket medför att personen som huvudregel endast är skattskyldig i Sverige för arbete som personen utför i Sverige.
Till denna huvudregel, finns ett undantag som gäller justs styrelsearvoden. Undantaget innebär att begränsat skattskyldiga personer är skyldiga att betala svensk skatt på styrelsearvoden från ett svenskt bolag, även om styrelsearbetet har utförts utomlands.
Det saknar alltså betydelse, om styrelsearbetet utförts i Sverige eller utomlands. Sverige vill beskatta styrelsearvodet oavsett – så länge det kommer från ett svenskt bolag. Denna regel kan vara förvånande för utländska personer. I många fall leder regeln till att ledamoten är skyldig att betala skatt i både Sverige och sitt bosättningsland – alltså att personen blir dubbelbeskattad. Mer om detta nedan.
En utomlands bosatt styrelseledamot som är begränsat skattskyldig i Sverige, är skattskyldig enligt SINK-lagen (”särskild inkomstskatt för utomlands bosatta”). Skatten är en platt skatt, på 25 %, utan möjlighet till avdrag. Vissa undantag finns vad gäller resor och logi vid styrelsesammanträden.
För att korrekt skatteavdrag ska göras av det svenska bolaget, ska det ansökas om SINK för den utomlands bosatta styrelseledamoten. Oftast tar en skattejurist fram ansökan för utomlands bosatta styrelseledamöter.
Vilka krav ställs på svenska bolag med utländska styrelseledamöter?
Eftersom styrelsearvode till utländska styrelseledamöter är skattepliktigt i Sverige, är det svenska bolaget skyldigt att göra avdrag för preliminär skatt, vid utbetalning av arvodet – precis som på löneutbetalningar.
Det ska som huvudregel betalas arbetsgivaravgifter på styrelsearvoden – men undantag kan finnas enligt EU-rätten. I vilket land styrelsearbetet har utförts i har också betydelse. Saken måste utredas i varje enskilt fall. En viktig sak många svenska bolag missar, är att bolaget kan bli skyldigt att erlägga arbetsgivaravgifter i det land en styrelseledamot är bosatt i, vilket kan vara administrativt krävande.
Eftersom regelverket för arbetsgivaravgifter är mycket komplext i fall med internationell prägel, rekommenderas att korrekt hantering av varje utomlands bosatt ledamot utreds.
Kan skatteavtal påverka beskattningen?
Sverige har ingått ett antal bilaterala skatteavtal med länder världen över. Skatteavtalens bestämmelser kan ibland hindra Sverige från att beskatta styrelsearvoden till utomlands bosatta ledamöter. Så är exempelvis fallet med skatteavtalet mellan Sverige och USA. Enligt avtalet får Sverige inte beskatta styrelsearvode som personen med hemvist i USA erhållit, givet att arbetet utförts i USA.
För att skatteavtalets regler ska få genomslag, måste detta yrkas på i ansökan om SINK för styrelseledamoten. Ett sådant yrkande tas fram av en skattejurist. Ofta behövs viss dokumentation tas fram för att yrkandet ska godkännas.
Som tidigare nämnts, finns det hög risk att styrelsearvodet beskattas både av Sverige och av ledamotens bosättningsland. I sådant fall ska dubbelbeskattningen avhjälpas genom att skatteavtalets metodartikel tillämpas.
Vad bör utländska styrelseledamöter i svenska bolag tänka på?
Vi summerar här de viktigaste sakerna att tänka på för utomlands bosatta styrelseledamöter i svenska bolag:
Sverige vill beskatta arvodet – oavsett var arbetet utförts.
Skatteavtal kan förhindra Sverige från att beskatta arvode för styrelsearbete som skett utanför Sverige.
Det finns risk att svenska bolag får registrerings- och rapporteringsskyldigheter i det land utanför Sverige en ledamot är bosatt i.
Svenska bolag är skyldiga att göra skatteavdrag och rapportera styrelsearvodet till Skatteverket. Ansökan om SINK ska göras varje år.
Företräder du ett svenskt bolag med utomlands bosatta styrelseledamöter? Vill du ha hjälp med att säkerställa att lagkraven uppfylls, samt att ledamöterna beskattas korrekt och inte utsätts för dubbelbeskattning? Hör av dig till oss på nomadtax för att få hjälp med detta.
Commentaires