Vissa har hört talas om möjligheten att i Sverige ansöka om förhandsbesked i skattefrågor – vilket är ett sätt att få ett bindande beslut i hur en viss skattefråga ska bedömas skatterättsligt. Förhandsbesked kan alltså vara en vettig väg då en person eller bolag behöver få klarhet i den skattemässiga behandlingen av en viss framtida händelse, så som en planerad utflyttning, transaktion, eller liknande.
Vad är ett förhandsbesked i skattefrågor?
Möjligheten att ansöka om förhandsbesked har funnits oerhört länge i svensk lagstiftning. Förfarandet finns idag i ett flertal länder världen över – men i Sverige skapades möjligheten till förhandsbesked i skattefrågor redan år 1951 – då den så kallade Riksskattenämnden kunde lämna bindande förhandsbesked i skattefrågor.
Idag regleras möjligheten till förhandsbesked, i lagen om förhandsbesked i skattefrågor (1998:189). En oberoende myndighet, vid namn Skatterättsnämnden, ansvarar för förhandsbeskedsinstitutet. Det är till denna myndighet ansökan om förhandsbesked görs hos. Myndigheten ansvarar för handläggning av förhandsbeskedsärenden, och avger en slags dom i frågan som ansökan gäller.
Skatterättsnämnden består av ett antal jurister – och något förenklat beskrivet utgör nämnden i princip en mini-domstol. I processen intar Skatteverket roll som motpart – gentemot parten som ansökt om förhandsbeskedet.
Vem kan ansöka om ett förhandsbesked i skattefrågor?
Vem som helst kan ansöka om förhandsbesked. Till exempel har många förhandsbesked behandlat reglerna om ”väsentlig anknytning” och ”stadigvarande vistelse” – alltså skattereglerna som rör hur länge en utflyttad person kan vara i Sverige, samt vilken anknytning en utflyttad person kan ha till Sverige, utan att bli obegränsat skattskyldig i landet. Frågor om 3:12-regelverket är också relativt vanligt förekommande.
När bolag är sökande, kan det exempelvis röra frågor om avdragsrätt, näringsbetingade andelar, ränteavdragsbegränsningsreglerna och uttagsbeskattning.
När bör man ansöka om förhandsbesked?
Eftersom skattejuridik behandlar frågan om hur staten kan beskatta en person eller bolag – kan utfallet i en skattefråga i många fall bli oerhört kostsam. Skatterätten är ett komplicerat rättsområde, som ständigt förändras med ny lagstiftning, nya domar, och nya företeelser. Det är därför inte helt ovanligt att vissa rättsfrågor inom skatterätten är juridiskt oklara.
För att råda bot på denna juridiska osäkerhet, som i värsta fall kan leda till att personer eller bolag behöver betala en massa pengar till staten – finns alltså möjligheten att ansöka om förhandsbesked.
Förhandsbesked är i regel bindande – vilket betyder att Skatteverket är tvungna att följa ett förhandsbesked. Om en person är osäker på om denne fortfarande kommer vara obegränsat skattskyldig efter att ha flyttat till Italien, kan personen alltså ansöka om förhandsbesked innan flytten, och därmed få besked i hur han/hon faktiskt kommer behandlas skattemässigt efter att flytten genomförts.
Vad är kraven för att få ett förhandsbesked?
Det finns ett antal formalia-krav som måste uppfyllas för att Skatterättsnämnden ska kunna utfärda ett förhandsbesked. Ett av de viktigaste kraven är att ansökan måste kretsa kring ett framtida val för den skattskyldige. I vårt tidigare exempel kan det framtida valet vara om individen över huvud taget ska flytta till Italien – vilket är beroende av svaret på skattefrågan. Det går alltså inte att ansöka om förhandsbesked som grundar sig på saker eller val som redan inträffat.
Att ansöka om förhandsbesked kräver att en duktig skattejurist upprättar ansökan, samt för ansökandens talan under processen i Skatterättsnämnden. Tyvärr har ett allt större antal förhandsbesked avvisats – eftersom Högsta Förvaltningsdomstolens praxis kring regler om när förhandsbesked kan lämnas har blivit restriktiv. Skatterättsnämnden eller Högsta Förvaltningsdomstolen har alltså gjort bedömningen att kraven för att få förhandsbesked inte har uppfyllts.
Vad är fördelen med förhandsbesked?
Fördelen med förhandsbesked är att en person eller ett bolag kan använda förhandsbeskedet som ett beslutsunderlag inför ett kommande val. Det kan också vara så att en person eller ett bolag vill få avgjort om ett visst tilltänkt upplägg kommer fungera skattemässigt.
En stor fördel med förhandsbesked, som söks med syfte att försöka få klarhet i ett oklart rättsläge, är att överklagade förhandsbesked tas upp direkt av Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD) utan krav på prövningstillstånd. Detta är ett ovanligt inslag i svensk processrätt – och det medför att HFD varje år avgör ett stort antal förhandsbesked – som i princip får samma ställning som svensk lag – eftersom HFD:s avgöranden har högsta prejudikatvärde.
Hur ansöker man om förhandsbesked?
Första steget vid ansökan om förhandsbesked, är att kontakta en skattejurist som bedömer om det ens finns förutsättningar för att ansöka om förhandsbesked. Som tidigare nämnts, är rättsreglerna kring förhandsbeskeden väldigt komplicerade, och i viss mån oklara.
Om bedömningen görs att förutsättningarna finns, sätter sig skattejuristen ned och tar fram en ansökan. Denna skickas sedan in till Skatterättsnämnden, varvid ärendet inleds efter att ansökningsavgiften betalats. Skatteverket får därefter möjlighet att svara på ansökan. Efter att båda parter (sökanden och Skatteverket) fått möjlighet att redogöra för sin syn på motpartens argument, avkunnar Skatterättsnämnden dom i frågan. Om en part är missnöjd, kan denna överklaga frågan till HFD.
Funderar du på att ansöka om förhandsbesked? Vi på nomadtax har framgångsrikt företrätt ett flertal klienter i förhandsbeskedsärenden hos Skatterättsnämnden och HFD. Hör av dig till oss för en inledande diskussion.
Comments