Sedan relativt många år tillbaka, har Skatteverket inträtt en internationellt avvikande uppfattning kring huruvida skatteavtal är tillämpliga på inkomster som uppburits av handelsbolag, eller så kallade delägarbeskattade juridiska personer. Skatteverket menar att samtliga skatteavtal Sverige är part till inte omfattar handelsbolag, om inte detta explicit angivits i avtalen. Kammarrätten i Göteborg knäpper nu Skatteverket på näsan, i en dom där Skatteverkets resonemang underkänns.
"Givet domen bör det finnas möjlighet för personer att genom omprövning kunna återfå av Skatteverket felaktigt debiterad skatt (..)"
Vad är en delägarbeskattad juridisk person?
Så som namnet skvallrar om, beskattas inte en delägarbeskattad juridisk person för dess inkomster. Istället är det delägarna till en delägarbeskattad juridisk person som beskattas.
I Sverige uppgår skatten för delägare i delägarbeskattade juridiska personer till cirka 30-54 % skatt, beroende på bland annat bosättning och inkomstnivå.
I Sverige finns beskattas handelsbolag och kommanditbolag på detta sätt. Typen av bolag finns i många länder, och benämns oftast ”partnership” på engelska. Enligt amerikansk rätt finns möjlighet att välja huruvida ett så kallat ”LLC” ska beskattas hos delägarna, eller så som ett vanligt aktiebolag.
Hur beskattas delägarbeskattade juridiska personer?
Som huvudregel beskattas delägare till utländska handelsbolag på den andel av handelsbolagets resultat de har rätt till (enligt lag eller avtal mellan delägarna). I vissa situationer kan dock beskattningen frångå denna metod. Det rör sig främst om situationer när det kan misstänkas att fördelningen av resultatet har skett för att nå skattefördelar, eller att det på något annat sätt anses orimlig eller anses innebära en obehörig inkomstöverföring.
Enligt svensk skattelagstiftning (inkomstskattelagen) är en delägare i ett handelsbolag (svenskt eller utländskt) skattskyldig i Sverige för handelsbolagets vinst, om delägaren är obegränsat skattskyldig Sverige. Det spelar ingen roll om bolaget har någon verksamhet i Sverige. Det är därför inte ovanligt att delägare i utländska (icke-svenska) handelsbolag blir föremål för dubbelbeskattning, eftersom verksamheten i sådana bolag ofta bedrivs i det land där de är registrerade. Det är därför av stor betydelse för en sådan delägare att kunna dra nytta av ett dubbelbeskattningsavtal.
Kan delägare till handelsbolag dra nytta av skatteavtal?
Som nämnts ovan, har svenska Skatteverket länge haft en synnerligen avvikande syn på om skatteavtal kan tillämpas av delägare till utländska handelsbolag (utländska delägarbeskattade juridiska personer). Skatteverket menar att skatteavtal inte kan tillämpas på utländska handelsbolags inkomster, om det inte explicit framgår av avtalet att så är fallet.
Nyssnämnda inställning strider mot OECD:s kommentarer, som är den primära rättskällan vid tolkning av skatteavtal. Det strider även mot hur andra stater ser på skatteavtal, samt synen inom internationell doktrin. Det bör därför krävas att det finns synnerligen goda skäl som talar för en sådan tolkning, om man ska göra denna gällande. Skatteverket har som stöd för sin uppfattning hänvisat till ett rättsfall från Högsta Förvaltningsdomstolen, HFD 2014 ref. 71, och vissa uttalanden i förarbeten.
Skatteverkets inställning har inneburit att delägare i utländska handelsbolag har nekats de rättigheter som följer av skatteavtal.
I en ny dom från Kammarrätten i Göteborg, underkänns dock Skatteverkets resonemang. I målet var det fråga om huruvida det svensk-estniska skatteavtalet kunde tillämpas på en delägare i ett estniskt handelsbolag. Skatteverket menade att detta inte kunde tillämpas, eftersom handelsbolag inte är skattskyldiga subjekt, och hänvisade till HFD 2014 ref. 71, samt förarbeten till andra skatteavtal än det svensk-estniska, som har explicita regleringar av tillämpligheten på delägarbeskattade juridiska personer.
Kammarrätten i Göteborg förklarade dock i en dom från slutet av September 2014, att HFD 2014 ref. 71 inte avsåg situationen i fråga, eftersom det rättsfallet istället gällde ett utländskt handelsbolags skattskyldighet enligt svenska inkomstskattelagen. Vidare förklarade Kammarrätten att förarbetena Skatteverket åberopat var utan betydelse, eftersom det inte rörde sig om förarbeten till just det svensk-estniska skatteavtalet, utan förarbeten till andra skatteavtal.
Skatteverkets syn har nu alltså underkänts i svensk rättspraxis. Det återstår att se om Skatteverket kommer överklaga domen till högre instans.
Givet domen bör det finnas möjlighet för personer att genom omprövning kunna återfå felaktigt debiterad skatt, eftersom det nu klargjorts att det bör finnas en möjlighet att tillämpa svenska skatteavtal för delägare i delägarbeskattade juridiska personer (handelsbolag). Hör vänligen av dig till oss om du behöver assistans med detta.
Comments