Inledning
Kammarrätten i Jönköping avkunnade under februari 2025 en dom som rör den skattemässiga klassificeringen av en liechtensteinsk stiftelse. Skatteverket hade i målet en annorlunda hållning jämfört med vad som oftast är fallet. Denna hållning kan vara fördelaktig för individer med innehav i utländska truster eller stiftelser men kan fortfarande leda till en omfattande skattesmäll.
Omständigheterna i målet
Målet var ett omprövningsärende där Skatteverket retroaktivt omprövade en svensk individs beskattning. Ärendet överklagades först till förvaltningsrätten och därefter till kammarrätten.
Bakgrund:
En svensk person överförde aktier i ett svenskt fastighetsbolag till en liechtensteinsk stiftelse som han själv bildat.
Stiftelsen tog därmed över ägandet av det svenska fastighetsbolaget.
Personen hade omfattande kontroll över stiftelsen, vilket bland annat visade sig genom att han signerat bankhandlingar avseende uttag från stiftelsens bankkonto.
Personen mottog utbetalningar från stiftelsen om cirka 1,4 miljoner kronor och hävdade att dessa var lån.
Skatterättslig behandling av utländska stiftelser
Överföring av tillgångar till en utländsk trust eller stiftelse är vanligt förekommande, särskilt i länder med common law-system såsom Storbritannien och USA. Det har dock länge varit oklart hur sådana stiftelser ska hanteras enligt svensk skatterätt. Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD) har under senare år klargjort att en utländsk trust eller stiftelse kan behandlas på två sätt:
1. Motsvarar en svensk familjestiftelse
Tillgångarna måste vara avskilda från grundarens rådighet.
Stiftelsen beskattas inte i Sverige, men utbetalningar till svenska mottagare kan beskattas som inkomst av tjänst (upp till 55 % skatt).
2. Motsvarar inte en svensk familjestiftelse
Grundaren kan anses vara skattskyldig för stiftelsens inkomster.
Stiftaren beskattas med svensk kapitalskatt, vanligtvis 30 %.
Klassificering | Beskattning |
Svensk familjestiftelse | Utbetalningar beskattas som tjänsteinkomst (upp till 55 %) |
Ej svensk familjestiftelse | Grundaren beskattas för löpande inkomster (30 %) |
Kammarrättens bedömning
I målet hävdade den skattskyldige att stiftelsen motsvarade en svensk familjestiftelse och att utbetalningarna var lån. Skatteverket argumenterade däremot för att stiftelsen inte uppfyllde kriterierna för en svensk familjestiftelse och att individen därför skulle beskattas för stiftelsens löpande inkomster.
Kammarrätten konstaterade att:
Individen kunde ta ut pengar från stiftelsens bankkonto med enbart sin eller sin partners underskrift.
Stiftelsens stadgar medgav att dessa kunde ändras eller återkallas.
Nya organ kunde bildas inom stiftelsen, vilka hade rätt att ge styrelsen instruktioner.
Konsekvens:
Domstolen ansåg att stiftelsens tillgångar inte var tillräckligt avskilda från individens rådighet och att den därför inte kunde anses motsvara en svensk familjestiftelse. Stiftaren ålades att betala cirka 1,2 miljoner kronor i skatt.
Slutsats
Utländska stiftelser eller truster kan vara användbara för att planera arv och skydda tillgångar från borgenärer. Men om stiftaren (settlor), förvaltaren (trustee) eller förmånstagare (beneficiaries) är obegränsat skattskyldiga i Sverige kan oväntade skattekonsekvenser uppstå.
Viktiga lärdomar:
Att ha kontroll över en utländsk stiftelse kan medföra att grundaren beskattas för stiftelsens inkomster.
Omständigheterna avgör om en stiftelse ska ses som en självständig juridisk enhet eller om dess tillgångar beskattas hos grundaren.
Vi på nomadtax gör regelbundet bedömningar av utländska truster och stiftelser för våra klienter. Bedömningarna kan mynna ut i en rekommendation att lämna en frivillig rättelse till Skatteverket, vilket kan eliminera risken för skattetillägg. Vi bistår även klienter med rådgivning om hur en trust eller stiftelse bör konstrueras för att behandlas optimalt enligt svensk skatterätt.
Comentários