De senaste tre åren har den svenska kronan, och andra mindre valutor världen över, sett en dramatisk prisutveckling gentemot större valutor så som EUR, USD och GBP. Även om prisfluktuation kan skapa möjligheter till valutakursvinster, så renderar det en motsatt osäkerhet, som framförallt påverkar företag med mindre marginaler som exporterar, importerar eller lånar i utländsk valuta.
För att minska påverkan av valutakursfluktuation, har banker och finansiella institutioner sedan relativt länge erbjudit s.k ”valutaderivat”. Den svenska skattemässiga hanteringen av sådana derivat har länge varit oklar. Kammarrätten i Stockholm har nu kommit med en dom som klargör hur värdestegring på orealiserade valutaderivat ska hanteras.
Vad är ett valutaderivat?
Som ovan nämnts, är ett valutaderivat ett finansiellt instrument som syftar till att minska eller helt jämna ut valutakursfluktuation för ett förtag. Det finns olika typer av valutaderivat, men de mest vanligt förekommande är terminskontrakt (Forward Contracts), valutaoptioner (Currency Options), valutaswappar (Currency Swaps) och valutaterminer med rörlig avräkning (Non-Deliverable Forwards, NFDs).
Vilka förtag använder valutaderivat?
I Sverige är det vanligast att små och medelstora företag använder sig av valutaterminer, vilket är ett avtal mellan banken och företaget, om att banken ska köpa eller sälja en förutbestämd mängd valuta, till ett visst pris, ett visst datum.
För större bolag, är det däremot vanligare att använda sig av swaps. I korthet kan en swap beskrivas som att ett företag helt enkelt byter valutor, oftast för att företaget ska kunna betala ränta på ett lån i en mer stabil valuta. Det kan exempelvis handla om att ett ett s.k. treasury-bolag i en koncern vill ge ett lån i SEK till ett bolag, men att detta bolag av olika anledningar föredrar att exponera sig mot USD, mot en premie till banken.
Hur beskattas valutaderivat i Sverige?
I domstolsmålet som avgjordes den 20 januari 2025 av Kammarrätten i Stockholm, var frågan om en positiv orealiserad värdeförändring på ett valutaderivat skulle tas upp som en skattepliktig intäkt eller ej.
Både företaget och Skatteverket var överens om att innehavet av derivatet skulle ses som en kapitaltillgång hos företaget. Kammarrätten inledde sin redogörelse i domen genom att konstatera att valutakursvinster på ett lån är föremål för löpande beskattning i Sverige.
Vad gäller beskattning av valutaderivat kom Kammarätten i Stockholm fram till att det saknades lagstöd att beskatta orealiserade värdeförändringar på valutaderivat till beskattning. Skatteverkets synsätt underkändes alltså helt och hållet.
Förmodlingen bör domen medföra att motsvarande förhållande gäller vid orealiserade negativa värdeförändringar, det vill säga att ingen avdragsrätt finns för sådana orealiserade negativa värdeförändringar på valutaderivat.
Vad innebär domen i praktiken för svenska bolag med valutaderivat?
Beroende på ett svenskt bolags storlek, hanteras värdeförändringar på orealiserade valutaderivat annorlunda i bokföringen. För mindre bolag som redovisar enligt K2, gäller att orealiserade förluster normalt ska redovisas som en kostnad, medan orealiserade vinster först ska bokföras när de realiseras. För större bolag som tillämpar K3, gäller istället att både orealiserade vinster och förluster ska bokföras löpande.
Givet Kammarrätten i Stockholms dom om valutaderivat, står det därmed klart att det kan vara nödvändigt med skattemässig justeringar i bolagets inkomstdeklaration, i förhållande till hanteringen i bokföringen.
Det kan även vara så att ett bolag som tidigare bokfört positiv värdeförändring på orealiserade valutaderivat, och därmed har betalat skatt på denna värdeförändring – nu kan begära omprövning och få tillbaka den felaktigt uttagna skatten. Observera att den endast går att begära sådan omprövning för de senaste sex årens beskattning.
Använder sig ditt företag av valutaderivat, och funderar ni på hur dessa ska hanteras skattemässigt i Sverige? Tveka inte att höra av er till oss på nomadtax.
Comments