Carried interest, är en prestationsbaserad ersättning som utgår till fondförvaltare. Under en mycket lång tid, har Skatteverket jagat personer som uppburit carried interest, vilket lett till omfattande rättsprocesser. Utgången av dessa processer har varierat, men rättsläget klarnade något efter en HFD-dom år 2018. För att förtydliga det delvis oklara rättsläget, har nu regeringen tagit fram ett lagförslag kring beskattning av carried interest.
"Tvärt om, riskerar lagförslaget att skrämma bort riskkapitalaktörer från den svenska marknaden(....)"
Hur beskattas carried interest?
Som nämnts i ingressen, är den svenska skattemässiga hanteringen av carried interest oklar. I vissa fall har denna typ av inkomst beskattats som kapitalinkomster på onoterade andelar, alltså med 25 % svensk kapitalskatt. I andra fall har Skatteverket, och ibland domstolar, bedömt att carried interest ska beskattas som inkomst av tjänst, trots att den rent faktiskt har tillkommit ett bolag. Slutligen förekommer också, vilket tenderar att vara vanligast i praktiken, att carried interest beskattas enligt fåmansföretagsreglerna – alltså de s.k. 3:12-reglerna.
Varför tillsattes en utredning om beskattning av carried interest?
Givet att den svenska skattehanteringen av carried interest alltså minst sagt har varierat, med beskattning till 20 %, 25 %, eller över 50 %, tillsatte regeringen en utredning under sommaren 2024. Under början av 2025 publicerades utredningen med tillhörande lagförslag.
Vad är utredningens lagförslag?
I utredningens lagförslag väljer man att införa särskilda regler inom ramen för 3:12-reglerna, alltså reglerna om beskattning av utdelning och kapitalvinst på kvalificerade andelar i fåmansföretag. 3:12-reglerna innebär att en del av utdelning och kapitalvinst på sådana andelar beskattas med 20 %, medan en annan del beskattas med samma skattesats som inkomst av tjänst, alltså med progressiv skatt upp till 55 %. Utdelning och kapitalvinst som överstiger ett visst takbelopp, beskattas med 25 % skatt.
Utredningen föreslår en komplettering av ”verksam i betydande omfattning”, vilket är ett centralt begrepp i 3:12-reglerna. Närmare bestämt består kompletteringen, något förenklat, av att individer som direkt eller indirekt har rätt till carried interest från en ”alternativ investeringsfond” ska anses verksam i betydande omfattning, vilket gör att 3:12-reglerna ska tillämpas.
Vidare föreslår utredningen att den så kallade utomståenderegeln inte ska tillämpas på innehav då carried interest erhålls. Dessutom föreslås att den så kallade karenstiden ska förlängas från nuvarande fem år till tio år, för innehav med carried interest. Som fondförvaltare innebär alltså förslaget att man måste vara ”passiv” i tio år, för att ”komma ur” 3:12-reglerna.
Slutligen föreslås även att den s.k. löneregeln delvis ska slopas på carried interest-innehav. Löneregeln innebär att lönekostnader inom en koncern kan ligga till grund för gränsbeloppet, alltså det belopp där utdelning och/eller kapitalvinst beskattas med 20 % skatt. Enligt förslaget ska fondförvaltare inte kunna beakta löner i dotterbolag till en alternativ investeringsfond. Däremot ska fortsättningsvis löner till anställda inom riskkapitalstrukturen i sig kunna beaktas.
Analys och kommentar
Regeringens ambition med utredningen, är att öka transparensen och förutsättningarna för att kunna förutse hur beskattningen av carried interest kommer ske. Det anges även i utredningsdirektivet, att man vill se till att den svenska riskkapitalmarknaden ska vara konkurrenskraftig, samt att beskattningen ska motsvara 3:12-beskattningen.
Givet denna ambition, är det något uppseendeväckande att utredaren väljer att föreslå lagändringar som skattemässigt negativt särbehandlar carried interest, jämfört med vad som är fallet vid den nuvarande 3:12-beskattningen. Greppet att göra 3:12-reglerna automatiskt tillämpliga på fondförvaltare med carried interest, kan dock anses lösa tillämpningsproblematik på utländska fonder som inte är juridiska personer (exempelvis Luxemburgs SCSp – Société en Commandite Spéciale, eller Limited Partnerships bildade på Guernsey eller Jersey.
Däremot har vi på nomadtax svårt att se varför utomståenderegeln inte ska kunna tillämpas på carried-interest-strukturer, trots att det som utredaren uttrycker, bör öka förutsebarheten. Vi förstår inte heller varför karensregeln ska fördubblas i förhållande till nuvarande regler, samt att löneregeln ska begränsas mycket kraftigt. Som skäl för att fördubbla karensregelns längd, alltså till tio år, anförs i utredningen att ”Det bör också beaktas att det kan vara fråga om väldigt höga inkomster och att gränsbeloppet för de flesta delägarna kommer att vara lågt i förhållande till avkastningen.” Det är enligt oss olämpligt att beakta en antagen storlek på inkomster, så som grund för att motivera en hårdare beskattning av inkomsttypen.
Att beskatta inkomster från en viss bransch hårdare än andra branscher, kan anses strida mot inom skatterätten grundläggande ”likformighetsprincipen”. Utredningens direktiv, att säkerställa Sverige som attraktiv arena för riskkapital, kan knappast anses uppfyllas genom de föreslagna försämringarna för riskkapital-förvaltare. Tvärt om, riskerar lagförslaget att skrämma bort riskkapitalaktörer från den svenska marknaden, till andra länder som infört särskild förmånlig lagstiftning av carried interest, så som Luxemburg (där carried interest beskattas med fast skattesats om 25 %), till Storbritannien (där carried interest beskattas med 28 % skatt) eller till Frankrike (där carried interest beskattas med 30 %).
Comments