I November 2024 publicerades ett nytt förhandsbesked (32-24/D) från Skatterättsnämnden som avser väsentlig anknytning p.g.a. aktieinnehav i svenskt bolag, så kallat väsentligt inflytande i näringsverksamhet. Avgörandet avviker från tidigare praxis och kan delvis anses öppna upp för en mindre hård bedömning av personer som endast bott i Sverige en begränsad tid.
Vad är väsentlig anknytning?
Väsentlig anknytning är en av tre alternativa grunder för obegränsad skattskyldighet i Sverige. Grunden innebär att en person som lämnat Sverige fortfarande kan anses skattemässigt bosatt i Sverige, på grund av att personen i fråga har starka band till Sverige. En helhetsbedömning ska göras av personens anknytning till Sverige, men i svensk rättspraxis har framförallt tre s.k. anknytningspunkter ansetts medföra väsentlig anknytning. Dessa tre anknytningspunkter är familj i Sverige, innehav av tidigare permanentbostad, och ekonomiskt engagemang i Sverige.
Avseende den sistnämnda anknytningspunkten, innebär rättspraxis generellt sett att innehav i svenska bolag som överstiger 10 % av totala antalet aktier, anses innebära väsentlig anknytning. Det ska dock sägas att det finns undantag som följer av praxis. Exempelvis finns det fall då personer innehaft mer än 10 % i ett svenskt bolag, men då personens långa bosättning utomlands har ansetts innebära att väsentlig anknytning ändå inte förelegat.
Vad är ett förhandsbesked?
I Sverige finns en särskild domstol som utfärdar s.k. förhandsbesked i skattefrågor. Om en person eller ett bolag i förväg vill pröva hur ett visst förfarande kommer behandlas skattemässigt, kan man vända sig till Skatterättsnämnden och ansöka om ett förhandsbesked. Förhandsbesked är rättsligt bindande för Skatteverket. Förhandsbesked har ett specialspår i instansordningen, och kan överklagas direkt till Högsta Förvaltningsdomstolen utan prövningstillstånd. Därav utgör en relativt stor andel av Högsta Förvaltningsdomstolens prejudikat just av överklagade förhandsbesked.
Hur såg omständigheterna ut i det aktuella förhandsbeskedet?
Omständigheterna såg ut enligt följande.
A, som var medborgare i land B, hade bott i Sverige mellan 2005 och 2006 och flyttade tillbaka till Sverige i november 2022 tillsammans med sin hustru. A ägde X AB, som indirekt och direkt hade ett aktieinnehav på cirka 28 procent i Z AB, ett bolag han själv grundade år 2016 under sin tid i ett annat land. A planerade att flytta till Storbritannien för att ansvara för en ny verksamhet i London. I samband med detta avsåg han att säga upp sitt svenska hyreskontrakt och lämna alla sina svenska uppdrag, med undantag för styrelseledamotskapet i Z AB. Efter flytten skulle hans enda koppling till Sverige vara ägandet i Z AB.
Huvudpersonen i förhandsbeskedet, A, hade alltså enbart varit bosatt i Sverige under 1 års tid, mellan 2005 och 2006, samt från november 2022. A innehade över 10 % av aktierna i ett svenskt bolag, vilket som ovan nämnts som huvudregel ska innebära att A får väsentlig anknytning i Sverige.
Vad kom Skatterättsnämnden fram till?
Skatterättsnämnden kom med en relativt kortfattad formulering fram till att A inte hade väsentlig anknytning till Sverige efter den planerade utflytten, trots innehavet som översteg 10 % av aktierna i svenska bolag.
Högsta Förvaltningsdomstolen, HFD, har i tidigare praxisbildning i HFD 2019 ref. 12 uttalat att om en person under lång tid varit bosatt utomlands, så kan detta innebära att personen inte får väsentlig anknytning i Sverige trots att personen innehar mer än 10 % av aktierna i ett svenskt bolag.
Utifrån förevarande avgörande från Skatterättsnämnden verkar det som att en öppning nu finns för att även beakta hur lång tid en person varit bosatt i Sverige. Det återstår dock att se huruvida Skatteverket kommer överklaga förhandsbeskedet. Om förhandsbeskedet står sig, utgör detta ett positivt avgörande för individer, eftersom det medför att personer som endast under relativt kort tid varit bosatta i Sverige kan undgå väsentlig anknytning.
Comments