During the summer of 2023, the EU Commission presented a legislative proposal in the form of an EU directive ("FASTER") aimed at simplifying the member states' systems for withholding tax on dividends and interest. In this article, nomadtax briefly reviews the proposal and analyzes its potential impact from a Swedish perspective.
Vad är kupongskatt?
Kupongskatt, även kallat källskatt, är en skatt som utgår på utdelning och ränta från svenska källor, till så kallade non tax residents. Utdelning från ett svenskt aktiebolag, som går till en aktieägare som är begränsat skattskyldig (non tax resident), vill Sverige som huvudregel beskatta med den svenska kupongskatten på 30 %.
I normalfallet dras kupongskatten på 30 % av i samband med utbetalning av utdelningen, vilket leder till att aktieägaren eller räntemottagaren får 70 % av inkomsten utbetald. Resterande 30 % betalas in till Skatteverket.
Det finns samtidigt en rad regler som begränsar Sveriges rätt att ta ut kupongskatt. Bland annat är utdelning som omfattas av EU:s moder-/dotterbolagsdirektiv undantaget från att belastas med kupongskatt. Sverige har också regler om "näringsbetingade andelar" som medför skattefri utdelning. Varje skatteavtal har också bestämmelser som medför att Sveriges rätt att ta ut kupongskatt är begränsad. Oftast föreskriver skatteavtal att Sverige endast har rätt att ta ut kupongskatt på 15 %, till en aktieägare med hemvist i en annan stat än Sverige.
I vissa fall kan den bank som aktier ägs genom, eller det bolag som betalar ut utdelning, direkt sätta ned den källskatt som dras av från utdelning. Det krävs då att aktieägaren inkommer med uppgifter som visar att denne inte är skyldig att betala kupongskatt, alternativt att denne endast ska betala en lägre kupongskatt på grund av ett skatteavtal.
Samtidigt är det inte ovanligt att för mycket kupongskatt innehålls på utdelning. Detta är ofta fallet för exempelvis svenska privatpersoner, som äger svenska aktier genom en utländsk bank. Eftersom sådana personer är obegränsat skattskyldiga, ska de inte betala någon kupongskatt. I dessa fall, då för mycket kupongskatt har innehållits och betalats in till Skatteverket, kan aktieägaren ansöka om återbetalning av kupongskatt hos Skatteverket.
Vad innebär EU:s lagförslag om kupongskatt/källskatt?
Bakgrunden till EU:s lagförslag, är att förfarandet för att reducera innehållandet av kupongskatt, eller att ansöka om återbetalning av kupongskatt, ofta är administrativt krångligt och ofta tar mycket lång tid. Detta hindrar investeringar inom unionen, vilket såklart inte är önskvärt.
En person som äger aktier i bolag som hör hemma i flera länder, riskerar att behöva ansöka om återbetalning av kupongskatt i dessa länder, vilket sällan är en enkel process. Hemvistintyg måste ansökas om i förhållande till olika länder och år, ansökan måste fyllas i, underlag måste presenteras, och därefter måste aktieägaren vänta på att skattemyndigheten i aktuell stat behandlar ansökan om återbetalning.
EU:s lagförslag innebär i huvudsak två saker:
Ett gemensamt system med digitala hemvistintyg (”eTRC”) som ska gälla i förhållande till samtliga medlemsländer. Intyget ska utfärdas efter maximalt en dag, och ska omfatta minst hela det kalenderår då ansökan gjorts.
Förfarande för direktnedsättning av kupongskatt, och/eller återbetalning av kupongskatt, som bland annat innebär att återbetalning av kupongskatt ska ske efter maximalt 50 dagar efter ansökan.
Vad är följderna av EU:s lagförslag om kupongskatt/källskatt?
Under 2020 lämnade en svensk utredning lagförslag på ett nytt svenskt system för källskatt/kupongskatt på utdelning. Förslaget fick stark kritik i remissinstanserna, och har därför pausats. Regeringen meddelade under början av 2023 att man avser att vänta in de gemensamma EU-reglerna som förväntas träda i kraft år 2027.
Det är därför inte troligt att någon ny svensk lag om kupongskatt/källskatt införs innan EU-länderna har enats om ett gemensamt direktiv för källskatt. Det återstår att se hur detta kommer påverka källskatt på utdelning från svenska bolag.
Vissa skatterådgivare har menat att förslaget från 2020 på ny lag om källskatt skulle påverka möjligheten att nyttja den svenska lagstiftningen om skattefrihet på näringsbetingade andelar. Utifrån nuvarande situation ser det inte ut som att lagförslaget i någon del kommer att genomföras, innan lagstiftningsprocessen i EU för "FASTER" har gått längre.
Comments