USA har länge varit ett populärt land att bosätta sig i för svenskar. Den tidiga vågen av svenskar flyttade för att skapa sig ett bättre liv - vilket inte är särskilt annorlunda mot motiven till utlandsflyttar än idag. De senaste årtiondena tenderar dock svenskar att primärt flytta till USA på grund av den attraktiva arbetsmarknaden, utbildning i världsklass, och landets status som finansiellt och teknologiskt centrum. I denna artikel ska vi kort gå igenom det amerikanska skattesystemet för individer, samt möjliga effekter för svenskar som flyttar till USA.
När får jag skatterättsligt hemvist i USA?
USA är ett land som ut många perspektiv är unikt, och detta gäller även skatter. I USA är varje amerikansk medborgare en så kallad "tax resident", vilket i praktiken innebär att USA behandlar samtliga medborgare som obegränsat skattskyldiga.
Förutom medborgare, är alla personer med green card även "tax residents" i landet. Och till sist finns även möjlighet för icke-medborgare att bli obegränsat skattskyldig (tax resident) om det så kallade "substantial presence test" uppfylls. I korthet innebär testet att en bedömning görs av om personen vistas minst 31 dagar under innevarande år, och minst 183 dagar under innevarande år samt de två föregående åren. Vid bedömningen av 183-dagarskravet, räknas varje del av dag som spenderats i USA under innevarande år som en dag, varje dag som spenderats i USA under föregående året som en tredjedels dag, och varje dag som spenderats i USA under året två år tillbaka som en sjättedels dag.
Även om "substantial presence test" uppfylls, finns det vissa undantag till regeln, som kan leda till att USA släpper sitt skatteanspråk. Tillämpning av skatteavtalet mellan USA och Sverige kan också ha denna verkan.
State tax och federal tax - skattesatser i USA
I USA finns två typer av inkomstskatter - som benämns state tax respektive federal tax. Den federala skatten utgår för alla individer som är tax residents i USA, medan en persons state tax bestäms av i vilken amerikansk delstat personen är bosatt i.
Skattesatserna varierar kraftigt delstater emellan, vilket på senare år har lett till att stater som Texas och Florida, som inte har någon delstatlig inkomstskatt överhuvudtaget, har sett en ökad inflyttning av entreprenörer och förmögna personer. Samtidigt har vissa stater, så som Kalifornien, förhållandevis hög delstatlig inkomstskatt, med som högst 12,3 % skatt.
År 2024 utgår federal skatt enligt följande nivåer för personer i singel-hushåll.
10 % skatt på inkomst mellan 0 och 11 600 USD.
12 % skatt på inkomst mellan 11 601 och 47 150 USD.
22 % skatt på inkomst mellan 47 151 och 100 525 USD.
24 % skatt på inkomst mellan 100 526 och 191 950 USD.
32 % skatt på inkomst mellan 191 951 och 243 725 USD.
35 % skatt på inkomst mellan 243 726 och 609 350 USD.
37 % skatt på inkomst överstigande 609 351 USD.
Beskattning av kapitalinkomster i USA
Beskattning av kapitalinkomst varierar i förhållande till den svenska beskattningen, framförallt eftersom man delar in kapitalvinster i så kallade "long term capital gains" och "short term capital gains". Därutöver beskattas så kallade "qualified dividends" med lägre skatt, medan "non qualified dividends" beskattas med den vanliga federala inkomstskatten.
Tillämpning av Sveriges skatteavtal med USA kan medföra att Sverige ej äger rätt att beskatta en försäljning av kvalificerade andelar (fåmansbolag) med 3:12-reglerna, vilket kan vara ett synnerligen attraktivt alternativ för en svensk som funderar på att sälja sitt förtag. Sveriges beskattningsanspråk på utdelning från svenska bolag kan också begränsas med tillämpning av skatteavtalet.
Hur fungerar USA:s skatteavtal med Sverige?
Så som nämnts ovan, har USA ett speciellt skattesystem i förhållande till andra länder. Faktum är att detta även gäller för det skatteavtal som gäller mellan Sverige och USA. Det finns nämligen vissa specialbestämmelser som gör att avtalet i vissa fall inte alls får någon verkan för USA, vilket får effekten att USA betydligt oftare än vanligt får beskatta en person, trots att skatteavtalet finns.
Därtill kan Sveriges skatteavtal med USA inte tillämpas på delstatlig skatt, vilket gör att interna undantags- eller avräkningsregler måste tillämpas för att undvika dubbelbeskattning.
För en svensk som flyttar till USA, blir tillämpning av skatteavtalet särskilt viktigt eftersom Sverige vill beskatta samtliga personer med väsentlig anknytning eller stadigvarande vistelse i Sverige så som om de fortfarande vore bosatta i landet. Sverige vill med andra ord beskatta alla deras inkomster, oavsett källa. För att undvika att både USA och Sverige beskattar inkomsterna (dubbelbeskattning), måste därav Sveriges skatteanspråk begränsas, antingen genom tillämpning av intern lagstiftning så som sexmånadersregeln, eller genom någon fördelningsartikel i det svensk-amerikanska skatteavtalet.
Den svenska tioårsregeln kan också begränsas genom att avtalet mellan Sverige och USA tillämpas.
För att avgöra vilken effekt ett skatteavtal har, krävs att en person söker professionell rådgivning innan utlandsflytten. Det lönar sig i de allra flesta fall att planera när och hur hemvistskiften ska ske, om vissa tillgångar bör avyttras innan flytt, hur bolagsinnehav bör omstruktureras, och liknande frågor.
Övriga skatter i USA
Även om USA generellt sett har betydligt lägre skatter än Sverige, så finns till exempel gåvoskatt på federal nivå. Ett fåtal stater tillämpar arvsskatt, medan förmögenhetsskatt inte existerar i USA. Så kallad "estate-tax" finns dock på federal nivå, vilket belastar ett dödsbo.
Comments