Skatteverket förlorade i januari 2025 ett mål i Kammarrätten i Göteborg som avsåg tillämpningen av den så kallade skatteflyktslagen. Domen visar att det är möjligt att nå framgång vid överklagande av Skatteverkets beslut och att myndigheten ibland intar en alltför fiskal hållning utan stöd i lag.
Vad är skatteflyktslagen?
Sedan 1980 har skatteflyktslagen funnits i Sverige. Lagen är ett brett verktyg för Skatteverket att angripa rättshandlingar som främst syftar till att undvika beskattningseffekter.
Lagen har karaktär av en s.k. generalklausul och kan därför användas för att angripa en mängd olika transaktioner, händelseförlopp eller upplägg. En sådan bred generalklausul medför dock rättsosäkerhet för den enskilde, vilket innebär att kraven för att tillämpa lagen är förhållandevis strikta.
En ytterligare mekanism för att skydda den enskilde är att Skatteverket inte själv kan besluta om lagens tillämpning. Detta måste i stället avgöras av en svensk förvaltningsdomstol efter ansökan från Skatteverket.
Vad gällde rättsfallet i Kammarrätten?
Rättsfallet rörde en serie transaktioner som genomförts av ett svenskt aktiebolag inom en Göteborgsbaserad koncern verksam inom sjöfart, fastigheter och andra områden.
Förenklat innebar transaktionerna att vissa immateriella tillgångar förvärvades till underpris och därefter såldes till marknadspris inom koncernen. Efter detta bytte bolaget ägare till den Göteborgsbaserade koncernen och fusionerades upp i ett av koncernens bolag. När fusionen var slutförd skickade bolaget sitt överskott (vinsten) som s.k. koncernbidrag till ett annat bolag i koncernen med underskott. Detta möjliggjorde en kvittning av vinsten, som huvudsakligen uppstått i den tidigare koncernen, mot underskott i den Göteborgsbaserade koncernen.
Hur argumenterade Skatteverket i Kammarrätten?
Skatteverket menade att förfarandet stred mot skatteflyktslagen och att det innebar en väsentlig skatteförmån för bolaget. Enligt myndigheten var samtliga rekvisit för att tillämpa skatteflyktslagen uppfyllda.
En central fråga i målet var att Skatteverket hänvisade till uttalanden i svenska lagförarbeten för att styrka att transaktionerna stred mot skattelagstiftningens syfte, vilket är ett krav för att lagen ska kunna tillämpas. Förvaltningsrätten och senare Kammarrätten ansåg däremot att det måste framgå av lagtextens utformning att syftet har åsidosatts.
Hur resonerade domstolen i målet?
Sammanfattningsvis kom domstolen fram till att Skatteverket inte förmått visa att transaktionskedjan stred mot lagstiftningens syfte. Skatteflyktslagen kunde därför inte tillämpas.
Bolaget vann alltså mot Skatteverket. Utgången visar att det är möjligt att nå framgång vid överklagande av Skatteverkets framställan om tillämpning av skatteflyktslagen.
Commentaires