Skatteverket förlorade i december 2024 ett mål i Kammarrätten i Göteborg, som avsåg ett aktiebolags rätt till avdrag för utgifter avseende sponsring. Givet domen, kan det finnas utrymme för företag som blivit nekade avdrag att nu få rätt till detta.
När finns rätt till avdrag för utgifter för sponsring?
Som utgångspunkt ska avdrag medges för utgifter som sker för att förvärva och bibehålla inkomster. Detta följer av 16 kap. 1 § inkomstskattelagen. Emellertid följer av en annan bestämmelser i inkomstskattelagen, att utgifter i form av gåvor inte får dras av vid inkomstbeskattningen.
Under de senaste årtiondena har ett företags rätt till avdrag behandlas i ett flertal fall av Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD). Utifrån denna rättspraxis, kan det sägas finnas ett krav på att utgiften för sponsring måste ha lett till att avsättningen av företagets produkter eller tjänster ökat, om ingen direkt motprestation kommit företaget till del. Det måste alltså kunna visas att utgifterna faktiskt bidragit till att företagets inkomster ökat, om inga direkta motprestationer erhållits.
Hur såg omständigheterna i domstolsfallet ut?
I målet hade ett större Göteborgs-baserat bolag yrkat avdrag för sponsring till Frölunda HC och Göteborgsoperan. Skatteverket hade nekat avdrag, med hänvisning till att bolaget, enligt Skatteverket, ej skulle ha erhållit motprestationer från mottagarna av sponsringen som motsvarade värdet av sponsringen.
Bolaget verkar alltså inte fört någon argumentation utifrån den möjlighet som följer av svensk rättspraxis i förhållande till att visa att utgifterna ökat bolagets avsättning. Samtidigt kan det föreligga betydande praktiska svårigheter med att visa att avsättningen ökat till följd av utgiften.
Som motprestation hade bolaget bland annat fått exponering hos Frölunda HC, i form av sponsor-exponering. Bolaget hade också fått biljetter till hockeylagets matcher och möjlighet till representation i samband med matchtillfällen. Bolaget hade fått motsvarande motprestationer från Göteborgsoperan.
Vad kom domstolen fram till?
Domstolen inledde med att underkänna Skatteverkets resonemang, om att bolaget måste kunna visa vilka som nyttjat biljetterna till hockeymatcherna, samt när dessa nyttjas. Skatteverket verkar alltså ha försökt ställa krav på bolaget som inte har stöd i gällande lagstiftning.
Vidare menade domstolen att Skatteverkets uppskattning av värdena för de mottagna motprestationerna inte var korrekt. Istället menade domstolen att motprestationernas samlade värde stod i rimlig proportion till det ekonomiska bidrag som lämnats till hockeyklubben, och förklarade därför att bolaget hade rätt till avdraget.
Vad beträffar sponsringen till Göteborgsoperan, resonerade domstolen på samma sätt, och förklarade att bolaget hade rätt till avdraget.
Vår kommentar om domen
Kammarrätten klargjorde i domen att Skatteverket ställt upp krav som inte har stöd i lagen, i form av att bolaget ålagts att visa när och av vem motprestationerna i form av biljetter hade använts.
Kammarrätten klargjorde också att Skatteverkets egna värdering av motprestationerna inte varit korrekt.
Tyvärr är båda dessa aspekter tämligen vanligt förekommande. Framförallt den sistnämnda frågan, alltså att Skatteverket själva värderat en prestation, förefaller inträffa förhållandevis ofta. I denna kontext bör nämnas att Skatteverket ej sällan saknar närmare stöd för sin värdering. Det är alltså förhållandevis vanligt förekommande att Skatteverket värderar en prestation på ett mycket skönsmässigt sätt – utan hänvisning till exempelvis studier av marknadsvärde för en viss prestation. Vi ser exempelvis att detta ofta är fallet då Skatteverket estimerat värde av en bostads- eller båtförmån.
Avgörandet visar att det går att nå framgång gentemot Skatteverket vid överklagan av myndighetens beslut. Har ditt företag blivit nekat avdrag för utgifter för sponsring? Tveka inte att kontakta oss för att erhålla assistans.
Comments