I takt med att vår värld blivit allt mer globaliserad, har en mängd svenskar fått upp ögonen för att flytta delar av sin bolagssfär utomlands. Ibland innebär detta att verksamhetsdrivande bolag, som ofta sysslar med utveckling av immateriella rättigheter, placeras i strategiska jurisdiktioner i världen. Ett exempel på detta är att vissa länder beskattar företags inkomster med källa utomlands, i form av royalty, mycket lågt. Andra länder har så kallade territoriella skattesystem, vilket medför att endast inkomster med källa utomlands beskattas. Detta kan vara mycket attraktivt för vissa typer av bolag. Det finns även betydande fördelar med holdingbolag i vissa jurisdiktioner, som inte tillämpar någon kupongskatt på utdelning från bolaget.
Möjligheter och risker med utländskt holdingbolag
Vad som även kan vara intressant att undersöka, är huruvida det finns fördelar med att placera holdingbolag utomlands. Det finns dock ofta såväl nack- som fördelar med detta. Inledningsvis kan det nämnas att ett utländskt företag riskerar att få ett så kallat fast driftställe i Sverige, om bolagets aktivitet utförs från Sverige. Ett fast driftställe innebär att den del av bolagets resultat som kan hänföras till aktiviteten i Sverige, ska beskattas i Sverige. Det är därför mycket viktigt att planering sker så att ett fast driftställe ej uppstår i Sverige, eftersom det annars ej finns några direkta skattefördelar med upplägget. För att minimera risk för fast driftställe, bör i allmänhet ett kapitalförvaltande bolag ha vad som benämns som diskretionär förvaltning. Ett bolag kan också självfallet drivas från landet det bildas i, om ägaren har möjlighet och önskar att göra detta.
Vad är CFC-regler?
Det ska även beaktas att det i svensk lagstiftning finns s.k. CFC-regler, vilka innebär att ägare till lågbeskattade utländska bolag, blir beskattade för bolagets resultat i Sverige. Det finns dock i vissa fall möjligheter att se till att CFC-reglerna inte är tillämpliga. De svenska CFC-reglerna innefattar också en "vit lista", med jurisdiktioner som inte omfattas av regelverket. Det finns också möjlighet, till följd av EU-skattelagstiftning, att ett utländskt holdingbolag inte omfattas av CFC-reglerna, eftersom det har en reell fysisk närvaro i landet det bildats i.
Förutom CFC-reglerna, har många länder under de senaste åren infört olika typer av regler som motverkar skattefördelar med så kallade "brevlådeföretag". Reglerna innebär i korthet att ett bolag måste ha viss substans, det vill säga en reell verksamhet i landet det bildas, för att kunna dra nytta av landets skatteregler. Därtill har regelverk som DAC6, medfört att vissa skatte-arrangemang måste rapporteras till myndigheter.
Skatteavtal och kupongskatt
Vid val av jurisdiktion för holdingbolaget är det viktigt att undersöka vilka länder jurisdiktionen har skatteavtal med, eftersom detta kan begränsa kupongskatt på utdelningar och liknande inkomster. Det finns även exempel på jurisdiktioner som generellt sett inte tar ut någon kupongskatt på utdelning som mottas av en person eller bolag som är skattemässigt bosatt i utlandet.
Ytterligare en faktor som är av betydelse, är att landet i fråga erbjuder ett effektivt rättssystem, med god förutsebarhet, snabb förvaltning och låg korruption. Att landets myndigheter och förvaltning är av god kvalitet, med möjlighet att använda engelska för kommunikation, är ytterligare faktorer som på lång sikt kan vara mer betydelsefull jämfört med någon procentenhet lägre skatt.
Slutligen ska även sägas att holdingbolag bör placeras strategiskt utifrån scenariot att ägaren till bolaget skulle vilja avyttra detta. Det finns nämligen, i vissa fall, möjlighet att kunna sälja ett svenskt aktiebolag till mycket låg beskattning, eller i vissa fall ingen beskattning alls.
Comments