Skatteavtal, eller dubbelbeskattningsavtal, ingås mellan länder för att motverka att dubbelbeskattning sker av bolag och individer. Mellan de nordiska länderna, alltså Sverige, Finland, Norge, Island och Danmark, gäller sedan 1997 ”det nordiska skatteavtalet”. Men vad innebär egentligen skatteavtalet för ett bolag eller en individ? Låt oss gå igenom.
Vad är ett skatteavtal?
Skatteavtal är folkrättsliga avtal mellan suveräna stater. I Sverige utgör skatteavtal dessutom intern lag, eftersom vi i Sverige tillämpar ett s.k. ”dualistiskt synsätt”, vilket innebär att en ”införlivandelag” godkänns av riksdagen efter att regeringen ingått ett skatteavtal. På så sätt kan myndigheter och domstolar tillämpa den interna lagen, när avtalets bestämmelser ska tillämpas.
Eftersom de nordiska länderna länge har haft ett nära samarbete, både i rättsliga och övriga frågor, tedde det sig naturligt att länderna gemensamt ingick ett skatteavtal. I annat fall ingås oftast skatteavtal mellan två länder. Det nordiska skatteavtalets metodartikel skiljer sig dock markant åt, beroende på vilket land det är som ska tillämpa metodartikeln. Dessa artiklar är resultat av avtalsförhandlingar staterna emellan.
Vilken effekt har det nordiska skatteavtalet?
Generellt sett kan man säga att det nordiska skatteavtalet fördelar vilket nordiskt land som har rätt att beskatta en viss inkomst. Ibland har två eller flera stater rätt att beskatta en och samma inkomst, men då ska oftast den ena staten avräkna den andra statens skatt. Detta kan leda till att skatt enbart erläggs i en stat.
I andra fall kan skatteavtalet innebära att enbart en stat får beskatta en inkomst, men att en annan stat kan beakta inkomsten då marginalskattenivån ska bestämmas för en person. Man beaktar alltså enbart en viss inkomst för ”progressiva ändamål”.
När ett skatteavtal ska tillämpas är det oerhört viktigt att bedöma och fastställa i vilken stat en person ska anses ha sitt hemvist i enligt avtalet. Bedömningen måste göras i varje enskilt fall, och är beroende av omständigheterna i det enskilda fallet. I vissa fall kan man påverka omständigheterna på sådant sätt att hemvist erhålles i den mest skatteoptimala staten.
Hur kan jag se till att det nordiska skatteavtalet tillämpas?
Detta skiljer sig från land till land, men i Sverige finns i vart fall ingen särskild blankett för att tillämpa skatteavtal. Istället brukar ett yrkande författas manuellt i en separat textbilaga till den svenska deklarationen. Detta görs oftast av en skattejurist. Oftast måste viss bevisning biläggas för att Skatteverket ska godta ett yrkande om tillämpning av skatteavtal.
Innehåller det nordiska skatteavtalet några special-bestämmelser?
Det nordiska skatteavtalet innehåller speciella bestämmelser, i form av de s.k. ”gränsgångar-reglerna”. Dessa regler tillämpas på personer som dagpendlar mellan Sverige, Finland och Norge, och medför att en person i vissa fall har möjlighet att endast beskattas i bosättningsstaten, trots att personen arbetar i grannstaten. Mellan Sverige och Danmark finns också det så kallade ”Öresundsavtalet” som gäller för personer som pendlar mellan Sverige och Danmark i öresundsregionen.
Comments