Under början av 2025 publicerades ett förhandsbesked från Skatterättsnämnden rörande väsentlig anknytning – grunden för obegränsad skattskyldighet för personer som flyttat från Sverige. Avgörandet indikerar en delvis större vikt vid helhetsbedömningar, jämfört med rättspraxis från HFD.
Vad är väsentlig anknytning?
Väsentlig anknytning är en av tre grunder för obegränsad skattskyldighet i Sverige. Om en person flyttar från Sverige, men behåller ”väsentlig anknytning”, så vill Sverige alltså beskatta personen som om den vore bosatt i Sverige (som obegränsat skattskyldig).
En mängd faktorer räknas upp i lagtexten (3 kap. 7 § inkomstskattelagen), som ska beaktas vid bedömningen av väsentlig anknytning. Dessa är bland annat:
om personen är svensk medborgare
hur länge personen var bosatt här
om personen har en bostad här som är inrättad för åretruntbruk
om personen bedriver näringsverksamhet här
om personen är ekonomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger personen ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här
om personen har en fastighet här
Enligt förarbetsuttalanden ska en helhetsbedömning göras av samtliga omständigheter som omgärdar en från Sverige utflyttad person. Enligt svensk rättspraxis från Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD) har emellertid en mer formell syn på stadgandet rådigt, på så sätt att förekomsten av vissa s.k. ”anknytningspunkter” har ansetts tillräckligt för att medföra väsentlig anknytning. Rättstillämpningen från HFD har alltså saknat karaktär av helhetsbedömning.
Hur såg omständigheterna ut i fallet?
I förhandsbeskedet såg omständigheterna ut likt följande. Personen som numera bodde utomlands var inte svensk medborgare, och hade bott i flera länder, inklusive Storbritannien, och hade varit bosatt i Sverige sedan 2020. Han planerade att flytta tillbaka till Storbritannien för studier.
Efter flytten var hans enda koppling till Sverige, förutom ett syskon som bodde här, ett aktieinnehav i det svenska bolaget X AB. Han ägde 15–20 % av aktierna, vilket gav mer än 5 men mindre än 10 % av rösterna och under 5 % av utdelningen.
Aktierna hade han fått som gåva från sin far 2008, då han bodde utomlands. Ursprungligen var det aktier i utländska bolag, men genom fusioner omvandlades de till innehavet i X AB.
Hur resonerade Skatterättsnämnden om väsentlig anknytning?
Skatterättsnämnden inledde sin motivering genom att konstatera att innehav om mer än 10 % av aktierna i ett svenskt bolag i regel medförde ”väsentligt inflytande i näringsverksamhet”. Eftersom den utlandsbosatta personen innehade mellan 15 – 20 % i ett svenskt bolag, ansågs han därför ha väsentligt inflytande i näringsverksamhet. Detta medför i normalfallet väsentlig anknytning, men det finns vissa undantag som vuxit fram genom senare års praxis från HFD.
Skatterättsnämnden uttalade i detta fall att givet följande omständigheter, så skulle den utlandsbosatta personen inte anses ha väsentlig anknytning:
Personen var inte svensk medborgare
Personen hade bara under en kort tid av sitt liv varit bosatt i Sverige
Aktieinnehavet i det svenska bolaget fick han som gåva då han ej bodde i Sverige
Gåvan avsåg inte aktier i svenska bolag vid gåvotillfället
Skatterättsnämnden valde alltså att beakta en mängd omständigheter i förmildrande riktning, vilket delvis skett i några få tidigare avgöranden från HFD. Avgörandet är intressant eftersom det på sätt och vis kan anses öppna upp för en helhetsbedömning, som till stor del skiljer sig mot HFD:s praxis.
Skatteverket har inte överklagat förhandsbeskedet, så HFDs syn i frågan kommer tyvärr inte fås.
Comentários