top of page

Väsentlig anknytning – hur fungerar det?

En person som flyttar ut från Sverige kan trots bosättning utomlands behöva betala skatt som bosatt i Sverige. Anledningen är att en person kan ha så kallad väsentlig anknytning till Sverige. Med rätt planering kan dock oftast personen se till att inte ha väsentlig anknytning - eller att istället få hemvist enligt skatteavtal i annat land än Sverige.



Faktorer som talar för väsentlig anknytning

I korthet finns ett flertal uppräknade faktorer, som framgår av inkomstskattelagen, vilka ska beaktas vid bedömningen av om en utflyttad person har väsentlig anknytning. Faktorerna ska beaktas i en helhetsbedömning. Av lagtexten följer att följande faktorer ska beaktas:

  • Om personen är svensk medborgare.

  • Hur länge personen varit bosatt här.

  • Om personen inte varaktigt är bosatt på en viss utländsk ort.

  • Om personen vistas utomlands för studier eller av hälsoskäl.

  • Om personen har en bostad här som är inrättad för åretruntbruk.

  • Om personen har sin familj här.

  • Om personen bedriver näringsverksamhet här.

  • Om personen är ekonomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger ett väsentligt inflytande i näringsverksamheten här.

  • Om personen har fastigheter här.

  • Liknande förhållanden.

Svensk rättspraxis om väsentlig anknytning

Genom åren har Högsta Förvaltningsdomstolen avgjort ett stort antal fall, som har betydelse för innebörden av väsentlig anknytning. Sammanfattningsvis kan det, vid studerande av praxis, konstateras att förekomst av tre faktorer i princip automatiskt leder till att personen har väsentlig anknytning. Andra faktorer kan föreligga utan att detta talar särskilt starkt för väsentlig anknytning. De tre faktorer som oftast leder till väsentlig anknytning är:

  • Familj i Sverige

  • Tidigare permanentbostad i Sverige

  • Väsentligt inflytande i svensk näringsverksamhet

Vid utflyttning från Sverige är det viktigt att bedöma huruvida personen kommer vara obegränsat skattskyldig till följd av väsentlig anknytning (eller stadigvarande vistelse). Därav ska anknytningspunkterna, så som faktorerna kallas, bedömas för personen.


Femårsregeln - vad är den för något?

Utöver anknytningspunkterna är det även viktigt att komma ihåg den så kallade ”femårsregeln”, som innebär att personen som flyttar ut själv måste visa att denne inte har väsentlig anknytning. Bevisbördan ligger således på den utflyttade. Efter fem år övergår bevisbördan på Skatteverket.



Skatteavtal - koppling till väsentlig anknytning

Förutom den skattestatus en utflyttad person har, alltså om personen är obegränsat eller begränsat skattskyldig, kan av Sverige ingångna skatteavtal kraftigt begränsa den rätt Sverige har att beskatta en person som exempelvis har väsentlig anknytning.


Det är därför oerhört viktigt att en bedömning alltid görs av i vilket land en person har sitt hemvist enligt Sveriges skatteavtal med det land en person flyttar till. I vissa fall kan det rent av vara fördelaktigt att kvarstå som obegränsat skattskyldig i Sverige, genom exempelvis väsentlig anknytning, men att ha hemvist enligt skatteavtal i ett annat land. Detta kan medföra att en person fortsatt har rätt till ROT/RUT, rätt att dra av ränteutgifter i både Sverige och det andra landet, samtidigt som Sverige saknar rätt att beskatta många av de inkomster en utflyttad person uppbär.


Varje persons skattesituation är unik. Samma sak gäller för skatteavtal - de är unikt konstruerade, och en individuell bedömning måste alltid göras av en persons egna situation för att kunna bedöma skatteeffekter och möjlighet till skatteoptimering. Detta bör göras innan en person flyttar från Sverige, eftersom det annars ofta är för sent att påverka omständigheterna till sin fördel.

0 kommentarer

Comments


bottom of page